Gröna ängar
ja det har blivit några sådana fall med åren:( Det är konstigt men under många år va det som om Fia sa att - Du skall inga andra pållar hava bredvid mig!
Kort resume´om det som varit...
Med många sköthästar bakom mig kom äntligen tiden för en egen häst. Året var 1988! Ja hör och häpna, jag är inte såå gammal som det låter;) Hon ,Aniara, ett halvblodssto på elva år,guldfuxstickelhårig, ca 155cm, var min handske. (redan här va Fia med i bilden sedan 1981!!) Anni och jag tävlade lite klubbtävlingar och allsvenskan ett par år, hann precis debutera LA som det hette då.Hon var som en katt som tog sig över hindren trots sin ringa mankhöjd. I dressyren hade vi kommit så pass att galopp-piruett va en lek och även byten i vart annat. Åhh den känslan...Inget varar för evigt men vissa saker tar slut för fort. Brutet ben i hagen. Gjorde det inte bättre att det var dagen innan min födelsedag:( Året va 1990, fick ha henne knappt tre år. Teknikens under va inte så långt framskridna då så jag ska se om jag kan fixa till några bilder framöver.
Ljög nog om kort resumé´. men nu är minnena igång! Läs eller inte;)
Fia ja... Ska ta lite om damen innan jag fortsätter med resten. Carmencita var namnet. Hon var russ/welsh,avblekbar skimmel nästan helt vit redan, 136cm född 1970. Började sköta henne -91. Hon elva år och jag tolv:) Hon var privatägd men "vikarierade" som ridskoleponny också. Det betydde ju att jag fick ha henne lite som egen också. Hyrde henne hela sommrarna mm. Upplevde alla mina äventyrliga ponnyår med henne. 1989 var hon trött i sina framben, va ju trots allt nitton år då, och jag köpte loss henne för det lilla försäkringsvärdet som var kvar. Hon skulle få en sista sommar hos mig och Aniara......kommer mer om Fia(Tanten,Damen) sen.Det här är trots allt bara början...
Kort resume´om det som varit...
Med många sköthästar bakom mig kom äntligen tiden för en egen häst. Året var 1988! Ja hör och häpna, jag är inte såå gammal som det låter;) Hon ,Aniara, ett halvblodssto på elva år,guldfuxstickelhårig, ca 155cm, var min handske. (redan här va Fia med i bilden sedan 1981!!) Anni och jag tävlade lite klubbtävlingar och allsvenskan ett par år, hann precis debutera LA som det hette då.Hon var som en katt som tog sig över hindren trots sin ringa mankhöjd. I dressyren hade vi kommit så pass att galopp-piruett va en lek och även byten i vart annat. Åhh den känslan...Inget varar för evigt men vissa saker tar slut för fort. Brutet ben i hagen. Gjorde det inte bättre att det var dagen innan min födelsedag:( Året va 1990, fick ha henne knappt tre år. Teknikens under va inte så långt framskridna då så jag ska se om jag kan fixa till några bilder framöver.
Ljög nog om kort resumé´. men nu är minnena igång! Läs eller inte;)
Fia ja... Ska ta lite om damen innan jag fortsätter med resten. Carmencita var namnet. Hon var russ/welsh,avblekbar skimmel nästan helt vit redan, 136cm född 1970. Började sköta henne -91. Hon elva år och jag tolv:) Hon var privatägd men "vikarierade" som ridskoleponny också. Det betydde ju att jag fick ha henne lite som egen också. Hyrde henne hela sommrarna mm. Upplevde alla mina äventyrliga ponnyår med henne. 1989 var hon trött i sina framben, va ju trots allt nitton år då, och jag köpte loss henne för det lilla försäkringsvärdet som var kvar. Hon skulle få en sista sommar hos mig och Aniara......kommer mer om Fia(Tanten,Damen) sen.Det här är trots allt bara början...
Kommentarer
Trackback
